Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Christian - 6 juni 2009 23:13

Ok, är ALLA män materialistiska kräk, eller bara bögjävlarna?

Risken finns för att det delas ut För Mycket Info innan jag är klar här, så läs vidare på egen risk.



Bestämde mig hyfsat nyligen för att ´nog är nog!´ vad gäller ensamhet och celibat, och under över alla under lyckades man hitta sig ett litet booty-call för lördagskvällen. Nationaldagen ska väl firas med... ehm... flaggan i topp... eller hur är det?

Han kommer hit, (hinner knappt in förrän han svarar i mobilen) det dricks en hel del vin, (och han pratar i mobilen halva tiden) vi ligger i soffan och han ska just precis till att knäppa upp mina byxor.

.. när hans mobiltelefon ringer igen
...och han går upp för att svara
... och det blir första gången jag verkligen rent fysiskt slängt ut någon ur min lägenhet, och släpat honom ned för två trappor och ut på gatan.

Ska det vara så jävla svårt attt fokusera på sällskapet framför de tekniska leksakerna, eller är jag bara överkänslig och bitter?

ANNONS
Av Christian - 25 maj 2009 14:17

Hjälp mig få råd med att par nya kängor, och bjud bjud bjud!


Klicka;

Tradera: mina auktioner



ANNONS
Av Christian - 25 maj 2009 14:14

May - summers first touch

spirits rising with the heat;

anticipation

Av Christian - 24 maj 2009 13:34

För att visa att jag fortfarande lever.

Just nu gäller följande


Litteratur:

Roy Porter - A brief history of madness

Peter F Hamilton - The temporal void

Och massa Terry Pratchett


Film:

Shaun of the Dead och Hot Fuzz. Simon Pegg = win & awsome


Musik:

Abney Park - Lost Horizons.

Steampunk/gothpop/folk när den är som absolut bäst


Och närmaste månaden gäller fixande och föreberedelser inför Arvika.



Av Christian - 7 maj 2009 09:58

Blöt.

Blöt, blöt, blöt.


Det var länge sedan jag var så frestad att sjukanmäla mig av ren bekvämlighet - arbetsmoralen tog dock överhanden, och efter mardrömslik cykeltur i ösregn och full storm sitter man totalt drypande dyngsur på jobbet. Åh, vad jag älskar den svenska våren.

***

Av Christian - 1 maj 2009 12:13




Av Christian - 27 april 2009 14:18

... jag fick en så´n där utmaning. Igen. Nåja, i brist på annat:


Tre jobb jag har haft: Köksbiträde, Projektassistent, Amanuens

Tre platser jag har bott på: Karlskrona, Växjö, Halmstad

Tre saker jag gillar att se på TV: House (Oh my... vilken *man*!), Mythbusters, Sci/Fi-serier

Tre favoriträtter: Maki Sushi, Wokade grönsaker med jasmin-ris, mammas hemlagade allting

Tre platser där jag helst skulle vilja vara just nu: Solstol i trädgården (är där om typ tio min.), nån uteservering i Nyhavn, bambuskog i Kina

Tre personer som jag hoppas kommer att anta denna utmaning: Meh, är nöjd om -någon- orkar bry sig.


Av Christian - 27 april 2009 10:36

Eller, exempel på vad jag fyller mina allt för långa arbetsdagar med just nu.

(referenser och lite annan akademia bortplockat för att hindra ev. slöa studenter från att stjäla texten. Märkväl att allt är copyrightskyddat [Landgren, 2009 ->] och lagrat elektroniskt vid Högskolan i Halmstad. Stjäl, och jag äter din förstfödda

 _____________________________________


Bakgrund

Den definition av Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, som används här är den som finns i diagnosverktyget ICD-10, och utgår ifrån att det rör sig om en beteende- och emotionell störning som vanligen debuterar under barndomen och som kan leda till flera olika symptom rörande uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och hyperaktivitet med flera.

( Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97), version 2009)

 

Det har under de senaste årtiondena varit en ökande trend att ge så kallade ”bokstavsdiagnoser” som till exempel ovanstående AHDH åt barn och unga vars beteende och personlighet inte riktigt passar in i dagens skolmiljö (Kadesjö, 2001).

 Dessa beteenden kan bestå av bland annat hyperaktivitet, impulsivitet, ouppmärksamhet och koncentrationssvårigheter, och kan leda till att barnen i fråga utöver diagnosen och till viss del på grund av den dessutom stämplas allmänt störiga och/eller mindre intelligenta - något som givetvis inte behöver vara fallet.

Vanligt i dagens läge är att detta ses som neurologiska störningar, det vill säga ett kroppsligt, medicinskt fel vilket åtgärdas genom behandling med psykofarmaka. Medicinerna, i huvudsak centralstimulantia, är dock inte en problemfri lösning utan kan i sig leda till mer eller mindre allvarliga biverkningar och beroende, samt att det kan vara svårt att kontrollera ifall barnen/ungdomarna faktiskt tar dem.

 

Det har på senare tid börjat växa fram ett intresse för alternativ till psykofarmaka vid ADHD och liknande diagnoser, varav ett av är träning i traditionell kampsport som ett sätt att utvecklas i en disciplinerad miljö där kontroll och koncentration kan tränas på ett annat sätt än vad som är möjligt i ett klassrum.

Bland andra Cooper (2005) har studerat detta med den koreanska kampsorten Tae Kwon Do som exempel, samt Baron och Faubert (2004) likväl som Hernandez-Reiz, Fields & Thimas (2001) vilka studerat den kinesiska stilen Tai Chi Chuan och dess möjliga positiva inverkan vid ADHD, av vilka det senare exemplet är fokus för just detta arbete.

 

De studier som publicerats inom just detta är dock inte eniga, utan visar på skiftande resultat av träningen. Hernandez-Reiz et. al (2001) studie visade minskade nivåer av oro, hyperaktivitet och ”oönskat beteende” under träningstiden, nivåer som håll i sig även två veckor efter att träningen avslutats.

Baron och Faubert (2004) i sin tur visade på resultatet att med undantag en deltagare gav studien inget starkt stöd för hypotesen, vilket de diskuterar kan ha berott på att deltagarnas ”history of failure” (Baron, L; Faubert, C, 2004, s. 131) kan ha lett dem till att fokusera mer på resultat än på träningens avslappnande aspekter.

Coopers (2005) studie slutligen sade att fyra av sex deltagare uppvisade signifikant lägre nivåer av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet.

 

 Utöver de skiftande resultaten är ett annat problem det som Hernandez-Reiz et.al (2001) skriver, att det saknas vetenskaplig litteratur fokuserad på detta och dess inverkan på barn och unga, även om andra studier visat att Tai Chi kan ha positiva effekter hos vuxna och seniorer vad gäller bland annat stressrelaterade symptom, aggression och förvirring.

 

****************************

 Metoder och genomförande 

Fallstudie baserad på Singel Case Research Design

 

Metoden är en kvalitativ sådan och syftar därmed till att öka vår förståelse för et tviss fenomen, och mer specifikt så utgår denna studie ifrån Denscombes (2000) definition av fallstudien som inte en metod i sig, utan en strategi för bedrivandet av kvalitativa studier.

Denna strategi som sådan har fem utmärkande drag, vilka säger att fallstudien skall vara inriktad på en individ/grupp, gå på djupet inom sitt område, den ska vara holistisk till natur, utföras i subjektens naturliga miljö samt tillåta användandet av flera olika källor och metoder (Denscombe, 2000)

 

Singel Case Research Design,bygger på att den undersökta gruppen endast jämförs med sig själv före, under och efter en viss aktivitet, och inte med en neutral kontrollgrupp, och är en metod som har sin grund i det tidiga 1900:talets beteendevetenskap, där flertalet studier ofta baserades på en enda alternativt ett litet fåtal försökspersoner, med bland annat Pavlovs berömda hundar som ett exempel (Kazdin, 1982)


Denna typ av studier var dock till en början inte vetenskapliga som vi definierar termen idag, utan byggde ofta på en forskares subjektiva uppfattning av förändringar hos försökspersonerna. Senare utveckling av de vetenskapliga metoderna i syfte att öka graden av objektivitet inom studierna med bland annat allt mer avancerade mätinstrument och databehandling har dock lett fram till att denna metod, Single Case Research Design, är ett accepterat verktyg för att vetenskapliga studier av individer alternativt ett fåtal individer i en liten grupp (Kazdin, 1982)

 

Metoden valdes då den lämpar sig bättre för studiet av individuella skillnader hos ett fåtal deltagare (Kazdin, 1982), och även om den inte ger samma möjlighet till generaliserbara resultat, så kan man anta att de resultat som uppkommer kan ge svar på de frågor som ställts, på en individuell basis.

Syftet med denna undersökning var att undersöka Tai Chi´s effekter på en mindre grupp unga människor utan att för den skull dra generella slutsatser, varvid denna metod fanns vara lämplig.

  

Metoden bygger på tre faktorer;

Observationer för det första före själva studien (Tai Chi-träningen) för att bilda en uppfattning om var subjekten befinner sig (dvs. i det här fallet hur de beter sig och hur de mår), för att ha en grund att utgå ifrån och mäta eventuella förändringar ifrån.

Individen (eller i det här fallet individernas) beteende observeras under hela studien, vilket menar till att ge forskaren en bild av hur studien påverkar. Denna observation sker i detta fall av lärarna i skolan. Beteendet mäts enligt given skala vid tre tillfällen - före, direkt efter och en tid efter träningen - medan observationerna i sig fortgår under hela tiden, och en tanke med de uppföljande intervjuerna är att just denna kontinuerliga observation bör kunna ge ytterligare information än vad som kan mätas på skalan.

Slutligen kan forskaren få en bild av hur individerna kontinuerligt förändras (om förändring alls sker) och hur denna förändring är eller inte är bestående, då ytterligare en mätning sker en viss tid efter att träningen avslutats. (Kazdin, 1982)

 

Ytterligare faktorer som spelar in här är ifall studien sker i en klinisk miljö (t.ex. ett laboratorium) respektive i vardagsmiljö, ifall deltagarna vet om att de blir observerade och om de vet vad studien gäller, samt om observerade beteenden mäts automatiskt eller av andra människor.(Kazdin, 1982)

 

Enligt Kazdin (1982) är idealet vid observation att den sker i subjektens naturliga, vardagliga miljö att undvika att de iscensatta förhållandena i en klinisk miljö ger en negativ inverkan på resultatet genom att påverka deltagarna, och detta ideal strävades efter att uppnås i denna studie. Vi kan koppla detta till Denscombes (2000) beskrivning av fallstudiens grundläggande drag, vika presenteras ovan, inom vilka ett av dessa är att studien bör ske i naturlig miljö. Träningen i Tai Chi skedde visserligen i en lokal specifikt byggd för kampsport och under relativt strikta träningsförhållanden, men får ändå räknas som en icke-klinisk miljö. Observationerna i sig skedde i deltagarnas klassrum, likaså det en naturlig och vardaglig miljö för dem.

 

Likaså gäller att även om studien sker i en klinisk eller vardaglig miljö, så kan resultaten påverkas av om - eller till hur stor del - deltagarna är medvetna dels om att de är under observation och dels om studiens syfte och mål (Kazdin (1982).

 

Att observera deltagarna helt utan att de är medvetna om det skulle kunna ses som oetiskt vad gäller just denna studie då den riktades mot minderåriga, även efter att föräldrarna gett sitt tillstånd. Våra deltagare var alltså av nödvändighet medvetna om att de deltog i en studie, då denna innefattade att de började med en aktivitet (Tai Chi) som de sannolikt annars inte skulle börjat med. De var dock inte informerade om de exakta fenomen som studien avsåg att mäta, utan vi gjorde valet att endast informera dem om att vi var intresserade av att undersöka ifall det fanns ett samband mellan fysisk träning och lindring av hyperaktivitet. Här gäller alltså att vi valt ge deltagarna en sådan grad av kunskap om studien att de inte ska känna sig bedragna på något sätt, men samtidigt inte så pass mycket kunskap att deras egna förväntningar direkt påverkar resultaten.

 

Den tredje faktorn rör huruvida observationerna, datainsamlingen, görs av andra människor eller på teknisk väg. Enligt Kadzin(1982) är det vanligaste inom denna typ av forskning att mänskliga observatörer bedömer och värderar de beteenden som studeras, utifrån bestämda definitioner och värden, och så var fallet även i denna studie. Deltagarnas lärare fick information om hur det valda mätinstrumentet fungerade, och använde sedan detta för att utifrån hur de själva uppfattade elevernas beteende vid tre tillfällen (före, direkt efter samt en viss tid efter träningen).

 

Alternativet till att använda mänskliga observatörer är att använda sig av tekniska hjälpmedel för mätning av beteende, vilket har fördelen att dessa minskar eller helt utesluter de fel i mätning och bedömning som kan uppstå vid användande av observatörer, bedömning från dessa bygger på subjektiva uppfattningar och värderingar av andras beteende (Kazdin (1982). 

Å andra sidan kan även tekniska mätinstrument leda till felaktigheter, då teknik kan gå sönder, förlora sin känslighet eller missa fenomen som ligger utanför dess specifikationer.

Som exempel på detta nämner Kazdin bland annat hur Christensen och Sprague (1973) ämnade mäta skolelevers hyperaktivitet genom rörelsekänsliga sensorer i stoldynorna, kopplade till en mätare som registrerade antal rörelser per minut; en enkel och effektiv metod som icke desto mindre missar det faktum att hyperaktivitet i klassrummet kan ta andra former än just svårighet att sitta stilla.

  Med ovanstående definitioner i åtanke kan första delen av vår studie sammanfattas som att det rör sig om en kvalitativ studie baserad på Kazdins definition av Singel Case Research Design, med beteendemönster observerade av deltagarnas lärare mätta med hjälp av Conners Teacher Rating Scale för hyperaktivitet och relaterade beteenden, bägge utifrån exempel satt av Hernandez-Reif et.al (2001).

Trots användandet av en färdig skala för mätning av beteende och statistisk behandling av datan därifrån definierar vi metodiken som kvalitativ, då det rör sig om ett fåtal deltagare vilka observeras under relativt lång tid, samt likaså då observationerna vilka ligger till grund för datan baserats på andra människors uppfattningar av barnens beteende.

  

Kvalitativ intervju

 

Det mest grundläggande draget i kvalitativ forskning är den uttalade viljan att se eller uttrycka händelser, handlingar, normer och värden utifrån de studerade personernas eget perspektiv. (Bryman, 1997, s.77)

 

Ovanstående citat definierar tydligt andemeningen med de kvalitativa ansatserna inom samhällsvetenskaplig likväl som social och handikappvetenskaplig forskning, och lägger en bas för uppföljningen av vår Single Case-studie.

Den första delen av studien var visserligen även den kvalitativt inriktad, men uppgifterna som låg till grund för slutsatserna kom inte direkt ifrån de personer som faktiskt studerades utan ifrån en tredje part, närmare bestämt deltagarnas lärare. Även om dessa kan förväntas ha relativt god kontakt med sina elever så kan de mätningar de gjorde bara ge oss en bild av barnens beteende i klassrummet, och inte av deras upplevelser av träningen och känslorna inför och efter den.


I syfte åtgärda denna distansering från deltagarna togs beslut om en uppföljning i form av intervjuer med såväl deltagarna själv som deras föräldrar, för att ge oss möjligheten att till större del utforska deras egna tolkningar av Tai Chi-träningen, dess effekter och deras tankar och funderingar. Detta för att kunna finna och analysera deras egna subjektiva bild av sin sociala och känslomässiga verklighet, vilket i likhet med vad som sägs i citatet ovan är en stor del av meningen med samhällsvetenskapliga undersökningar. (Bryman, 1997)

Typiskt för den kvalitativa intervjun i sig är att det oftast handlar om ett mindre antal intervjuer som rör intervjupersonernas uppfattningar om världen och deras relation till denna, och att en stor del av arbetet går ut på att tolka och analysera just dessa uppfattningar.


Viktigt för denna typ av undersökning är även att intervjuare likväl som de intervjuade är medvetna om att det krävs ett tydligt medgivande från intervjupersonerna, att allt som sägs under intervjun kommer att dokumenteras och analyseras samt att det är forskaren som bestämmer dagordningen; det är inte en helt jämställd vardaglig konversation - även om det kan likna en sådan - utan det handlar om att forskaren genom et mer eller mindre styrt samtal söker svar på sina frågor.(Denscombe, 2000)

 

Intervjutypen som används i denna studie var semistrukturerad; intervjuaren mötte informanterna med en för sig själv färdigställd lista med teman, idéer och frågeställningar ämnade att tas upp under intervjun, men även med inställningen att denna lista ej är definitivt. En känsla för flexibilitet och en möjlighet att avvika från förutbestämda mönster och ämnen är nödvändig för att intervjupersonernas svar ska kunna vara så öppna och så fria från styrning som möjligt. (Denscombe, 2000)

 

Den information som fås genom ett fåtal intervjuer är visserligen inte representativ som samhället i stort och går inte att generalisera utifrån på samma sätt som till exempel det kvantitativa materialet från en omfattande statistisk undersökning, men detta har heller ej varit studiens mål. Informationen ger istället genom sin bredd en möjlighet till olika tolkningar alla de händelser, känslor och andra fenomen som kommer fram.(Bryman, 1997)

 

Att det är just intervjutexter som tolkas till skillnad från de litterära texttolkningar i vilka hermeneutiken som vetenskaplig metod har sitt ursprung har givetvis betydelse för både procedur och resultat; intervjun är på många sätt en ständigt pågående process, till skillnad från litteratur med klar början och slut, och dessutom har intervjuaren själv deltagit i skapandet av texten vilket gett denne en möjlighet att direkt fråga intervjupersonerna om vad de menar - aspekter som alla påverkar analysen av texten (Kvale, 1997)

Närmare definierat bygger analysen av våra intervjuer på vad Kvale benämner ”den dubbla hermeneutiken”, inom vilken vi som forskare måste förhålla oss till intervjupersonernas värld så som de själva upplever och tolkar den, samtidigt som vi omvandlar deras vardagsspråk till ett mer vetenskapligt sådant, genom att använda oss av sedan tidigare definierade begrepp och teorier i vår tolkning.(Gilje, Grimen, 1992)

 

Vi har under hela analysprocessen dessutom strävat efter att vara medvetna om o den så kallade intervjueffekt som uppkommer till följd av ”avståndet” mellan forskaren och intervjupersonerna, utifrån bland annat ålder, social status, kön och etnicitet. (Denscombe, 2000). Åldersskillnaden har troligtvis varit det som inverkat mest, då flera intervjuer har varit med barn/ungdomar i 10-13 års ålder. Vår strävan efter att till största möjliga del undvika att intervjuareffekten påverkar resultatet bygger på vår medvetenhet om denna effekt, och på att;

 

[…] en god forskningspraxis erkänner den inverkan forskarens egen identitet och egna värderingar har i analysen av intervjudata. (Denscombe, 2000, s.160)

   

COPYRIGHT: Landgren, 2009 ->

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se